Tröskvandringen

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här har jag tagit kort på det utrymmet i ladan som använts som en ”vandring”, alltså där oxar eller hästar har dragit runt på kugghjul i taket som var tänkt att driva ett tröskverk som står på loggolvet ovanför. Detta är i alla fall vad vi tror! Som ni ser på bilderna är dragbommen borta, men övriga delar verkar finnas kvar.

Gamla gubben Hilding som är den senaste bonden som har bott här på gården och använt den fullt ut, skulle varit i livet nu så han kunde ha berättat för oss hur detta egentligen gick till…. Tills han återuppstått får vi väl använda Wikipeda:

”Hästvandring eller enbart så kallad ”vandring” var en anordning som användes för överföring av dragkraften från ett djur, vanligen hästar men också oxar eller åsnor, via en transmission för drivning av olika typer av maskiner som tröskverk, uppfordringsanordningar för transport av malm och vatten ur gruvor och liknande. Hästen som ”motor” i kontinuerlig drift användes redan under antiken och företrädesvis när när det inte fanns tillgång till strömmande vattendrag.”

Hästarna drar runt på kugghjulet och kraften överförs till tröskan ovanför där spannmålet tröskas och sorterar ut säden som skickas till en säck och halmen som kommer ut på högerkanten. Samma princip verkar tröskverk och hästvandring i vår lada var byggd efter. (Bilden är från Wikipedia)

Intressanta bilder och mer matnyttigt finns att läsa här!

Precis som ni också kan se på bilderna så ligger det en massa hästskit vid hästvandringen. Hyresgästen som bodde här innan oss använde detta utrymme som ligghall åt sina två hästar. Hon lät hästskiten ligga kvar när hon och hästarna flyttade. Tyvärr så lider också denna del av ladan av tillfälliga översvämningar. Det rinner ner vatten från berget bakom och samlas upp i en stor vattenpöl på jordgolvet som täcker ungefär halva utrymmet. Utrymmet skulle behöva grävas ur och dräneras för att kunna användas fullt ut.

Vår hemliga fabrik!

Den här bloggen blir tyvärr inte uppdaterad så ofta som jag vill. Men ni får helt enkelt hålla till godo. 🙂

Idag har vi haft ett roligt besök av ett par vänner, varav Pontus, funderar på var han ska slå sig ner med sin häst eftersom de ska flytta i höst. Det hänger väl kanske på var han får jobb någonstans. Efter en rundtur på gården så kom vi fram till att det finns mer här än jag faktiskt visste! Inne i en del av ladan som jag trodde var något slags gammalt vagnslider så pekar Pontus upp mot taket på några kugghjul som sitter fast på en grov mittenregel och utbrister ”Men titta! Det är en vandring!” Han började snurra på kugghjulen och mittenregeln börjar snurra!

Med ”vandring” menas här alltså en mittenregel från golv till tak som drivs runt med hjälp av hästar eller oxar och som i sin tur driver runt kugghjul som skickar kraften vidare till någon maskin. Djuren pressar regeln runt runt runt som en stor skrittmaskin, men istället för att som i vanliga fall – skrittmaskinen driver runt hästarna – så är det istället hästarna som driver runt ”skrittmaskinen”! 🙂 Fiffigt !

Vi tror att maskinen som detta bland annat var tänkt att driva var troligtvis det stora tröskverket som står placerat på logen precis ovanför utrymmet med ”vandringen”. Tröskverket är, precis som ett otal andra maskiner uppe på logen, tänkta att drivas med remdrift. De flesta saknar alltså en egen motor och har istället ”hjul” som ska snurras igång med hjälp av remmar, som i sin tur kopplas till någon kraftkälla – det kan vara en traktor eller en elmotor eller något annat – till exempel hästkrafter?

En annan fiffig konstruktion som upptäcktes under dagen: Från undersidan på det stora tröskverket rinner sedan säden ut i ett hål i golvet, i en kanal som går snett ner i spannmålsrummet. Där kan man lämpligen placera en säck och så fyller man enkelt sin havre utan att behöva bära några tunga säckar nerför logtrappan!

Men inte nog med detta – halmen som trycks ut i andra änden av tröskverket måste ju också ta vägen någonstans för att inte bara bilda en stor hög bredvid maskinen. Här har man varit riktigt smart: Där halmen tuggas ut har man strategiskt placerat ut en hökanon som först samlar upp halmen och sedan pressar den upp i ett rör som löper längs med taket i ladan, för att sedan spotta ut halmen längre bort på log-golvet, smart placerat i en hög bredvid höloftet och i närheten av den remdrivna halmhacken!

Det som beskrivs här ovanför är bara en bråkdel av det så otroligt genomtänkta system för spannmålskörd, ved, hö och virkeshantering som man hade i detta bortglömda system. Hela ladan ser ju inte ut som något annat än en gammal dammig soptipp full av skrot för ett ovant öga, men i själva verket är allting så otroligt tillrättalagt att man blir helt imponerad över den teknik och planering som står bakom allt! Det är som att träda in i en fabrik. En spannmålsfabrik! Jag hade ingen aning om att det var så genomtänkt, innan jag noggrannt gick igenom och verkligen studerade alla gamla redskap och maskiner som stod häruppe och försökte lista ut vad det var för något. Jag trodde väl att någon bara slängt upp det på logen för att få undan det en gång i tiden, men egentligen står det nästan precis på det sätt som det var tänkt för att kunna användas. Det är som att bonden som skötte den här gården bara gick och dog utan att hinna städa innan. Och sedan har ingen brytt sig om att plocka undan alla gamla grejor.

Men detta är riktiga fynd för mig! Jag blir glad ända in i själen för att få lite insikt i det gamla livet som detta representerar och för att dessutom se hur välbevarat allting ändå är, trots att det har stått oanvänt hur många decennier som helst nu. Man borde öppna museum här eller nåt. 🙂

(fast jag vill ju göra mer än så. Jag vill använda sakerna!)